Κυριακή 14 Ιουνίου 2015

sateen alkaessa hiljallee tikka innostuu etsimään eliöitä ppuun ympäri juostessaa. kyllä , me olemme naapureita. minä tikassa ja tikkaa puussa.luova työ on itsekästä enkä epäitsekkäästi voi olla kanssassun heheh ei minusta voi tulla toista uhria niinku ensimmäisestä vaimosta.teeskentelet eettet ole taiteilija.käännynnäine seuraavaa muusaa saakka,punire mistäublicerad: 18.06.2015 09.00 • Uppdaterad: 18.06.2015 10.48 ÄMNESORD Litteratur dikter Poesi Midsommar 2015 DELA VERKTYG Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel Årets ljusaste dagar stundar. Kulturredaktionen bad poeten Claes Andersson om en diktsvit. (i väntan på vad vi väntar på) Du lovade ingenting men kom sedan aldrig Sommaren med sina tre årstider juni juli och augusti väntade på verandan i sommarhuset Men du kom inte Juni var ljuv som ett nyutsprucket björklöv, juli en pion med stadigt stånd, men augusti liknade en åldrande Elisabeth Taylor, vacker på sitt sorgsna sätt Varför kom du inte? I juli längtade vi tillbaka till juni, i augusti mindes vi juli med saknad Som vanligt var vi antingen före eller efter det som eventuellt hände Brisen som andades från havet var sval som din andedräkt Innan blomman slog ut hade vissnandet redan börjat Du hade ingenting lovat men kom sedan aldrig (livet i parken vid havet) Den ur havet uppstigande sommaren gör mörkret och kylan lättare att stå ut med Vinterns strupgrepp släpper och stjärnorna lyser upp mörkret under träden Ljuset i parkens grusgångar bär spår av barn och hundars glada tassar Hur har vi det, frågar vi oss? Har vi det tillräckligt bra? Alla som är missnöjda och klagar är bortskämda och kommer troligen att få det sämre Vi kan naturligtvis tänka oss alternativa boenden för dem som är missnöjda Hur skulle det vara att bo i en cello som någon spelar på med sin kraftiga stråke? En aning trångt, tycker ni kanske? Men vi lovar, mänskan vänjer sig vid det mesta Då har ni nog aldrig bott i en violin där strängarna skaver mot nacken och lådan darrar häftigt i mästarens vibrato – inte oangenämt men mycket erotiskt Bostadspriserna i Helsingfors fortsätter att stiga (det ekonomiska programmet) Vårt mål är att bevara vårt nordiska välfärdssamhälle Det skall a l l t i d löna sig att arbeta Vår blåmylleregering har beslutat om inbesparingar av statens utgifter med tio miljarder euro Vi gör det genom att bevara pensionerna, arbetslöshetsunderstöden och arbetslönerna på nuvarande nivå Skatteprogressiviteten lindrar vi så att vi alla betalar mindre skatt Skatten på arv och förmögenheter avskaffar vi helt liksom bilskatten Vi sätter rättvisa och öppenhet i högsätet För att vi skall få en god vård och omsorg genomför vi en privatisering av hälsovården så att vi alla som behöver vård kan fritt välja mellan Eira, Aava, Diacor och Mehiläinen På detta sätt tryggar vi valfriheten för oss alla och vi kan se fram mot att åldras med värdighet (augusti) Ljuset i skärgården förändras i augusti, på verandan skymmer det redan vid femtiden Näktergalen har slutat sjunga och också barnen är tystare än vanligt Fjärden har antagit en mörkare blågrön färg, och gäddorna har fått en smak av trä Kräftorna hoppar glatt ner i det kokande vattnet Återstår att göra sig av med sommarkatten och dra upp båtarna Innan vi vet ordet av är vi tillbaka i staden med sina ljus och mysiga etnokrogar Man säger att sommarn är bäst på vintern, kan det ligga ett korn av sanning där? I staden märker man inte mycket av vintern Hemma i sin modul kan man höra veckans pausfågel i radion och komma ihåg hur fåglarna såg ut i fågelboken Göken kråkan och måsen känner man men småfåglarna är svårare Näktergalen fick man aldrig syn på, den hördes men säjs vara liten och obetydlig som Edith Piaf (framtiden) Vi vill ha ett öppet, tolerant och modernt samhälle för oss som delar våra värderingar, vår moral, vår etik och våra nationella strävanden Men vi kan inte bara tänka på dem som ropar på hjälp, vi måste också (och i första hand) hjälpa oss själva Självhjälp är den bästa hjälpen, behandla dig själv som du önskar att andra ska behandla dig Om alla skötte sig själva skulle problemen upphöra och alla skulle bli nöjda För att ge öppenheten och toleransen en rejäl chans krävs både mod och fair play Vi har ingenting mot flyktingar, asylsökande, sexuella och språkliga minoriteter Sådana personer har det bäst i sin egen krets på platser där de kan leva som de behagar Att avvikelserna medför också ekonomiska uppoffringar är ett faktum som vi måste grundligt utreda Varför skulle just vi finansiera främmande kulturer, trosföreställningar seder och språk? Vår främsta uppgift är ändå att trygga den nationella identiteten och självbestämmanderätten Vi vill ha en egen valuta, självständiga lagar, ett starkt försvar och en effektiv poliskår som är det öppna moderna samhällets ryggrad (det skulle inte ha blivit) Det skulle inte ha blivit en spark det skulle ha blivit en smekning Det skulle inte ha blivit ett skrik det skulle ha blivit en sång Det skulle inte ha blivit skräcken det skulle ha blivit tryggheten Det skulle inte ha blivit hämnden det skulle ha blivit förlåtelsen Det skulle inte ha blivit hatet det skulle ha blivit vänskapen Det skulle inte ha blivit utfrysningen det skulle ha blivit gemenskapen Det skulle inte ha blivit vansinnet det skulle ha blivit klarsynen Det skulle inte ha blivit föraktet det skulle ha blivit medkänslan Det skulle inte ha blivit våldet det skulle ha blivit dialogen Det skulle inte ha blivit utplåningen det skulle ha blivit bevarandet Det skulle inte ha blivit fienden det skulle ha blivit mänskan

3 σχόλια: